Idag har varit den, hittills jobbigaste dagen under 2014.

För bara 2 veckor sedan upptäckte jag att min ögonsten Deb hade en tumör. Den var dock inte speciellt stor och hon led inte alls av den, så jag var inte jättekrossad över det just då. 
Igår när jag kom hem, satt hon helt utsträckt (vilket hon inte brukar göra) och inte förens då såg jag hur enorm tumören blivit. På bara några veckor hade den växt till det dubbla. Upptäckte också ännu en knöl vid svansen. Hon var fortfarande pigg, åt och drack som vanligt, hon gnagde tillochmed på pappret jag gav henne. 
Men hon mådde inte bra. Man såg det i hennes ansikte och på hur hon knappt kunde gå. Hon visste att någonting var fel.

Så jag tog beslutet att låta henne somna in, innan hon började känna någon fysisk smärta.

Idag fick jag kämpa för att stanna kvar i skolan tills dagen var slut. Ville bara åka hem och säga hejdå. 

Ikväll har jag gråtit ända sedan jag kom hem. För en timme sedan dränkte mamma henne - väldigt skonsamt, hon dog direkt. 

Även fast jag vet att jag tog rätt beslut, är det så himla jobbigt.
Trodde iallafall hon skulle få leva till sin ettårsdag.