konstig värld



ah, ey, det är inte som förr, allting har förändrats med tiden, hela USA och iran bara väntar på kriget. irakier flyr för livet överallt, högre gränser, dags att folk tänker och ser över vad som händer. du är inte viktig, du är bara en i mängden och kan bara stå och kolla på när städer står i bränder. EU fördömmer bombattentaten, det gör väl alla, men det är aldrig nån som gör nåt åt saken. Nästan alla fördömmer väl barnsoldater, ändå finns det platser där det delas ut gratis vapen. och i denna konstiga världen, blir det ingen livsuppgift, bara att behålla sitt värde. inga åtgärder tas, alla lever på hoppet, trots att det ända som fyller skyn är stenar och bomber. varje dag finns folk som slåss för sin makt, tills sista bloddroppen för att slippa offra sitt land. många gråter, andra ber hektiskt, men alla längtar efter dagen då det blir rättvist. problemen bara skjussas runt, fram och tillbaks, som ett plan där planen lär att de landar väl snart. för jag har tröttnat ! världen är sjuk, jag frågar mig själv ''vart finns gud i lägen som nu ?'' lev för imorgon, om du ska vara smart, för gårdagens framtid kommer bara idag.
i en konstig värld, i någon sorts missär, där förnekelsen är bränsle åt din själ,  en konstig värld, där ingenting är sig likt och folk skiter i varann och bara flyr för sitt liv. å ingen stannar upp, fattar å ser, att man borde vända om och hjälpa upp alla de som trampats ner. ibland undrar jag vart solen försvann, i en konstig värld, i en konstig värld.

allting är för invecklat, när inget utvecklas. man vill ha in pengar, men inte utlämnas. alla vill skylla på nått, förutan att vi själva vet, håller vi på att bygga en bomb, men allt sker i tystnad, inget, det ryktas om man vänds mot varandra i jakt på en syndabock. man bara klagar, utan att fixa nåt, och om man går emot mängden, är det ett riktigt brott, inte nått som man stolt sedan lite å man gör som alla andra, annars är man inte folk. och man ska delas in i klass, ras och vilken sort. varje dag man kollar ut, så är det lika grått. vi lämnar jobbet, fast målet är inte nått. sikta mot toppen, så når vi dit inom kort, för om du tappar hoppet, så vinner dom.
i en konstig värld,
i någon sorts missär, i en konstig värld, i någon sorts missär, där förnekelsen är bränsle åt din själ, i en konstig värld, där ingenting är sig likt och folk skiter i varann och bara flyr för sitt liv. å ingen stannar upp, fattar å ser, att man borde vända om och hjälpa upp alla de som trampats ner. ibland undrar jag vart solen försvann, i en konstig värld, i en konstig värld.
i en konstig värld, i någon sorts missär, där förnekelsen är bränsle åt din själ, en konstig värld, där ingenting är sig likt och folk skiter i varann och bara flyr för sitt liv.
å ingen stannar upp, fattar å ser, att man borde vända om och hjälpa upp alla de som trampats ner. ibland undrar jag vart solen försvann.



jag har grymt tråkigt .

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0