Imorgon börjar jag i en ny skola. I en ny klass. Ni som känner mig vet hur mycket min förra klass betyder för mig. Det var klassen - människorna - som drog mig ur min lilla depression och gjorde mig lycklig på riktigt.

Det var inte förrän jag träffade dem som jag på riktigt kände att jag kunde vara mig själv. Därför är de människorna så mycket mer än några jag hängde med i korridorerna.

Så: min nya klass har rätt stora skor att fylla.

Jag är säker på att jag kommer kunna vara mig själv med dem också, mitt självförtroende är precis där det ska vara, men det blir nog svårt att få en lika speciell klass som den jag hade på gymnasiet.